Anna Löwdin

Jag har målat så länge jag kan minnas men för ca arton år sedan började jag skulptera i sten på allvar. Stenen började ta alltmer plats och är nu min främsta uttrycksform. I både måleriet och skulpterandet så arbetar jag med samma motiv eller form under långa perioder.

Skulpturerna jag gör nu, från de mer föreställande torsos till de abstrakta formerna, har en gemensam grund - människokroppens hållning. Hållning kan ha många innebörder. Inte bara kroppsställning utan även attityd, karaktär, stadga eller inställning. Värdeladdade ord som berättar om hur en människa förhåller sig till sin omvärld.

För mig är det ett sökande efter ett lugn, där skulpturens plats i rummet ska vara självklar men inte undfallande. Det behöver inte betyda att de har en stolt resning eller kaxighet. Tanken och känslan är snarare ett försök att finna och uttrycka en samlad kraft för att kunna möta en alltmer oroande värld.